Du var inte med oss vid bordet i ditt hem! Du är en fantastisk pappa. Jag hoppas att du läser detta. Jag vet att du förstår!
Jag beundrar så din iver för dina barns framtid…och din egen här i Sverige.
Du säger ibland att du inte hinner med svaonline.se och barnens läxor! Jag respekterar det. Du vill ju jobba…
Du jobbar ju inte bara för dig själv utan säkert också för din släkt i Syrien. Du jobbar för självförtroende, positiv respekt och oberoende från bidrag.
Du protesterade så stabilt och vackert på förläldrarmötet när jag presenterade svaonline.se:s intentioner.
Jag pratade om:
- vackra berättelser
- vackra föremål
- vackra kommentarer
Du höjde rösten och sa:
-Vi kommer från ett land i krig!
Jag sade att jag respekterade det…men gör jag egentligen det när jag begär att dina släktingar i Syrien eller ute i Europa ska integrera sig här på svaonline.se? Min konstruktion till kosmetisk integration. Pynt?
Jag tror att jag vet att du kör tidningar på natten, går i skolan i Gislaved och kanske har något mer jobb…
Jag borde faktiskt veta. Flåt mig!
Du tog ändå tid på dig på språkcaféet och gick fram till mig. Du sa:
-Jag hann inte äta med er…
Där satt jag och åt upp halva plåten…och lite tankar kanske om arbetsmoral.
Du integrerade ju mig. Du sa:
Du kan komma hem till mitt hem när du vill. Du kan vila, du kan äta, du kan dricka te…min dörr är alltid öppen.
Va…alltid öppen! Vilken integration..vilken käftsmäll!
Jag har väl också en dörr därhemma!
